Trotzåldern.

Birgitta. Trotzig. Seriöst. Är det inte dags att kvinnan får Nobelpriset snart? Hennes debutnovell i BLM är något av det bästa jag läst. Debutnovell. För att inte tala om alla hennes andra geniala verk. Funderar på att köpa ett par tusen exemplar av den här nya pocketutgåvan och bygga ett litet tempel av i min lägenhet. Sen kan jag sitta i mitten och läsa den om och om igen...

Mare, mare...

...vad gör man på en fredagskväll? Kollar på den här dokumentären om Mare Kandre såklart! Allt annat vore ett bortkastat sätt att inleda maj månad på.

Den osannolika bloggaren.

Som litterär nörd tycker jag det faktum att jag är supersugen på att läsa en bok som heter Den osannolika strippan känns rätt horribel. Men det är bara för att vi nördar aldrig någonsin skulle kunna bli så koola som Diablo Cody. Vi får nöja oss med att dyrka marken hon går på istället... 

Major Crush Going On!

Äntligen en cynisk, anonym bokbranschbloggare! "XOXO Förlagsredaktören" säger jag bara. Kort, koncist, lakoniskt och helt galet hilarious. Plus att man får läsa om saker man redan visste men nu får bekräftade; typ att redaktörer inte förstår ett smack när det gäller marknadsföring. I always knew it went both ways... Älskar detta faktum nästan lika mycket som dissandet av författare, illustratörer och formgivare. Be my nemesis?

Gult är så inte fult...

Igår var jag i en bokhandel och fick syn på en ny pocketutgåva av The Yellow Wallpaper (andra uppifrån). Vad säger man? "Det sa bara klick!"? Eller är "Ja, ja, ja!" det nya nu? Synd att jag redan äger den... men kan man egentligen äga för många exemplar av en bok man är besatt av? Vars författare är en av de mest inspirerande kvinnor man vet? Är du vårtrött är det här rena rama c-vitaminbruset för hjärnan. Drick upp!

P.S. Om ni vill ha en lite mer koncis och smart sammanfattning av vad det hela handlar om kan ni läsa här... DS

Oh, please, stay by me Diana!

Det finns rätt många Dianabiografier där ute. Du kanske undrar vilken av dem du ska läsa? Då kan jag tala om för dig att this is the one, this is the one, this is the one. Den här är det, det här är den du ska läsa. För den är fantastisk, genial, chockerande och briljant. Du bör läsa den idag. Diana av Julie Burchill. Yes, it's the one. 

Hopplös och hatad av alla.

Jag älskar den här boken. Har förstått att det råder delade meningar kring detta faktum, men jag förstår inte hur så kan vara fallet. Den är briljant! Dessvärre är filmen tydligen riktigt, riktigt dålig. Men det spelar ju ingen roll, jag kommer att se den ändå. Bill Nighy och Kirsten Dunst är ju med! Svensk premiär idag.

Zusak.

Be there or be square!

Hasta La Victoria Siempre!

Ikväll ska jag se Che - Argentinaren på bio. Och tar därför än en gång tillfället i akt att tjata om min absoluta favoritbiografi i hela världen (efter Jane Fondas och Ingrid Bergmans självbiografier); Jon Lee Andersons mästerverk om Ernesto "Che" Guevara. Det är den bok jag allra helst vill att du läser om du inte redan gjort det. Magnifik!

Oates Baby!

Köpte precis tre biljetter... Nu återstår att se vilka som är mina bästa vänner i hela världen och därmed får köpa loss de två jag inte ska ha själv. Motiveringar, tack! Skynda fynda, jag gissar att de försvinner som smör i solsken...

09-07-07

Samla ihop de bästa (pocket)utgåvorna av de bästa titlarna, boka om semestern och håll tummarna för att Oates inte gör en Metallica. Är det bara jag som tycker att det här är så enormt stort att det knappt går att greppa? Ryktena har ju florerat ett tag, men att få dem bekräftade är music to my ears.  Joyce Carol + Stockholm = SANT! I can't believe it!

Be My Baby?

Häromdagen såg jag Horace på Biblioteksgatan (det är uppenbart att jag måste börja hänga mer där). Han hade mappar under armen, pratade i mobil och såg stressad ut. Jag stirrade så mycket jag vågade. Jag dyrkar nämligen Horace. Han är den enda kändis som får mig att bli pirrig i kroppen (som fjortisarna som dyrkade Darin när det begav sig, ni vet). En annan kool grej med Horace är att han också tränar på Friskis & Svettis (se bild). Jag vill läsa Horaces dagbok i pocket, snacka om perfekt kvällsläsning...

Är det lunch än?

Ursäkta helgen bloggpaus, ibland behöver man vila. Och äta. Den här boken har inte det minsta med pocket att göra (även om jag önskar att den fanns i en kompakt storpocketutgåva), men oh my lord, give it to me! Eller snarare, ge mig Morberg på det där fatet med kronärtskockor innan jag svälter ihjäl!

Elaine.

Jag älskar Elaine Benes. När jag kollar på Seinfeld ÄR jag Elaine. Elaine jobbar i förlagsbranschen, men det går väl lite sådär (bara för att hon inte trodde på idén om en coffee table book om coffee tables) och är stenkool och underdog på samma gång. Och som hon beskrivs på Wikipedia; "As the series progressed she became more misanthropic, edgy and neurotic". Vad ska jag säga, identifikationen är total, så hur skulle jag inte kunna älska henne?

Vika tranor...

Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr var min absoluta favoritbok när jag gick på mellanstadiet och är andledningen till att jag sedan dess är smått besatt av origami. Sorglig, sorgligare, sorgligast. Läs!

P.S. Ursprungligen utgiven på Norstedts, har även funnits utgiven av En bok för alla, men finns tyvärr inte i tryck på svenska för närvarande. Biblioteket är din bästa chans... DS

Våga vägra glögg!

Efter att ha varit på alldeles för många mingel (kodord för tillfällen då förlag bjuder in bokhandel för att fjäska för dem, med förhoppningar om att försäljningssifforna ska gå upp) där;

-De förlagsanställda författarvårdar istället för att bokhandelsanställdsvårda.

-Författare beter sig drygt mot bokförsäljarna vid det möte (med den obligatoriska signeringen!) som är tänkt som kvällens "treat".

-Man lagt ner mer tid på att planera mat och dryck än på att faktiskt läsa igenom de böcker man ska presentera ("ja... alltså, nu råkar det vara så att just jag inte läst den här boken..."), men där resultatet ändå blivit surt vitt vin med japanmix. Eller som så här års, glögg och pepparkakor med mögelost. Igen.

-Suttit och lidit vid oändligt långa presentationer där någon clueless människa ("vad hette nu huvudkaraktären... det har jag glömt!") återberättat handlingen i en bok man redan läst tre gånger för två år sedan när den kom på engelska, och som nu givits ett illa formgivet och obegripligt omslag som kommer göra den fullständigt omöjlig att kränga till någon människa överhuvudtaget.

...så var det fantastiskt att skapa något helt annat i form av den Pocktail vi höll i våras!

Nödvändiga ingredienser för ett lyckat recept:

-Respektera den kunskap och makt dina gäster besitter. Dina böckers öde vilar i deras händer!

-Öppna dina öron för kritik och beröm.

-Lämna powerpointpresentationen på kontoret och diviga författare hemma men baren vidöppen och bokborden välfyllda...

...så ökar försäljningen som ett brev på posten (vilket vid närmare eftertanke var en väldigt dålig liknelse), men ni förstår såklart vad jag menar!

Sixten & Jane.

Alfas skyltfönster på vägen hem igår. Finn två extrema rätt. Alla måste läsa...

Bitten.

Twilight var till min förtjusning en enda lång njutning för mig och alla andra 14-åringar (minus plus eller minus tio år spelar väl ingen roll?) som fick äran att se den första visningen ever (otroligt men sant, till och med före U.S.A). Vi fick snällt lämna ifrån oss våra mobiltelefoner som lades i numrerade kuvert innan visningen, vilket alla naturligtvis tyckte var hur kul som helst. Inte. Men filmen var fantastisk, lätt att jag ser den igen i helgen (jag vet att jag har sagt att jag ska sluta, men det går bara inte, det här det bästa fulknark jag vet)!

Time for Twilight!

Äntligen är det dags! Ikväll går jag på förhandsvisning av Twilight, och det ska bli mycket spännande. Jag är naturligtvis klädd i svart från topp till tå och mina naglar är penslade med Rouge Noir (det närmaste blod man kan komma, trust me!). För er som tvingas vänta till torsdag (tre långa dagar) kommer här lite underhållande läsning så länge: Var gäst i Tyra Show! Som du ser här kommer hon att gå till botten med fenomenet. Eller besök bara närmaste "mall"! Eller kolla de här omslagen... Själv beger jag mig nu mot the real deal, mäkta nervös över att det visar sig vara en kalkon!

Populär Pingvin.

Klockan är inte ens tolv, men jag har redan hunnit dricka avsevärda mängder kaffe. Självklart ur en klassisk Penguinmugg. Förra veckan hade den dock vandrat iväg, helt på egen hand, till min kollega Ingemar Fasths bord. Undrar just hur det gick till? Men slutet gott, allting gott, nu är den kidnappade muggen åter där den hör hemma, nämligen på min plats. Och nu vet jag vad Ingemar ska få i julklapp...