Smart Harper.

I senaste pappersnumret av SvB kunde man läsa att HarperCollins digitaliserar alla sina kataloger, som på detta sätt givetvis blir oerhört mycket mer flexibla, med lyssningsprov och pr-videor som exempel på tillägg. Digitaliseringen gör även att de kan uppdateras löpande samt att de är sökbara utifrån olika faktorer. Så himla bra, både för användarna och miljön... Check out the beta version here!

Vårkollektionen 09.

Det ska vara färg. Och svartvitt. Orange, men stilrent. Det koolaste av allt vore ett printat tyg med de bästa bokomslagen sytt till en klänning. Med matchande kappa. Och hårband. Ni kommer att känna igen mig på stan!

Kejsarens papegoja.

Jag fortsätter med fåglar på p, helt utan avsikt egentligen, men jag kan ju inte skriva om Penguins briljans varje dag.  Fick den här vackra boken i present för ett tag sedan och har spenderat helgen med att njuta av Nils Ferlins poesi. Snacka om att de kunde göra böcker förr! Så snygg - sättning, formgivning, papperskvalitet, omslag - allt är mer eller mindre ett under av perfektion. 

Åh, tack.

"Grattis alla vinnare i Bonnier Carlsens säljtävlingar!" stod det i en annons i senaste pappersnumret av SvB. Med olika färger och storlekar på bokstäverna. 

Akademibokhandeln i Täby hade sålt flest exemplar av Kyrkomysteriet och vunnit en kaffeautomat. Ja, ni hörde rätt. Vuxna människor, inte jultidningsförsäljande barn, kan nu dricka kaffe tillsammans på sin arbetsplats. Vad är det för fel på bokbranschen? Jag skulle kunna fixa bättre priser efter en timmes rundringning efter sponsring. Martin Widmark är ju den enda vinnaren i det här sammanhanget. Nej, ordna en riktig tävling där förstapriset är en jordenruntresa för hela personalen där de kan vila upp sig, inspireras och observera trender hos utländska boklådor, och erbjud er att bemanna butiken under tiden. Då kommer det att säljas som aldrig förr, jag lovar. Andrapriset var biocheckar och en middag, eller med andra ord, en dålig date. 

Vika tranor...

Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr var min absoluta favoritbok när jag gick på mellanstadiet och är andledningen till att jag sedan dess är smått besatt av origami. Sorglig, sorgligare, sorgligast. Läs!

P.S. Ursprungligen utgiven på Norstedts, har även funnits utgiven av En bok för alla, men finns tyvärr inte i tryck på svenska för närvarande. Biblioteket är din bästa chans... DS

Våga vägra glögg!

Efter att ha varit på alldeles för många mingel (kodord för tillfällen då förlag bjuder in bokhandel för att fjäska för dem, med förhoppningar om att försäljningssifforna ska gå upp) där;

-De förlagsanställda författarvårdar istället för att bokhandelsanställdsvårda.

-Författare beter sig drygt mot bokförsäljarna vid det möte (med den obligatoriska signeringen!) som är tänkt som kvällens "treat".

-Man lagt ner mer tid på att planera mat och dryck än på att faktiskt läsa igenom de böcker man ska presentera ("ja... alltså, nu råkar det vara så att just jag inte läst den här boken..."), men där resultatet ändå blivit surt vitt vin med japanmix. Eller som så här års, glögg och pepparkakor med mögelost. Igen.

-Suttit och lidit vid oändligt långa presentationer där någon clueless människa ("vad hette nu huvudkaraktären... det har jag glömt!") återberättat handlingen i en bok man redan läst tre gånger för två år sedan när den kom på engelska, och som nu givits ett illa formgivet och obegripligt omslag som kommer göra den fullständigt omöjlig att kränga till någon människa överhuvudtaget.

...så var det fantastiskt att skapa något helt annat i form av den Pocktail vi höll i våras!

Nödvändiga ingredienser för ett lyckat recept:

-Respektera den kunskap och makt dina gäster besitter. Dina böckers öde vilar i deras händer!

-Öppna dina öron för kritik och beröm.

-Lämna powerpointpresentationen på kontoret och diviga författare hemma men baren vidöppen och bokborden välfyllda...

...så ökar försäljningen som ett brev på posten (vilket vid närmare eftertanke var en väldigt dålig liknelse), men ni förstår såklart vad jag menar!

Queen of the Night.

När jag var på Åhléns undermåliga (läs allt om hur de gick från bäst till sämst i pappers-SvB nr 17/08) litteraturavdelning och dödade tid i väntan på en av alla dessa vänner som är födda försent häromdagen hittade jag Inger Edelfeldts ungdomsroman Skuggorna i spegeln i pocket. Och vilken underhållande dröm den är! Man skrattar, förfasas och blir extremt fascinerad över hennes briljans, allt om vartannat. Begravd under en flodvåg av påbörjade böcker trädde jag så åter ned i den grav där jag hör hemma; ungdomsböcker med vampyrtema. Citatet på framsidan är klockrent och SÅ sant: "Det är så fantastiskt roligt. Edelfeldt är underbar." / Linda Skugge. Hur bra den nu än är kan den naturligtvis inte toppa den svenska ungdomslitteraturens number one alla kategorier: Årets bästa grej so far kan vara att du får Juliane och jag i pocket för 18 kronor på Adlibris!

P.S. Ska man verkligen behöva köpa böckerna och fota av för att det inte finns högupplösta bilder att tillgå, En bok för alla? Och varför ser er hemsida alltid ut såhär, Alfabeta? DS

Alla rätt.

Det finns inga gråzoner, här är det bara hylla och dissa som gäller. En annan som fått alla rätt på provet, även om det är ett tag sedan nu är Bonnierpocket (åtminstone i det här specifika fallet). Det är klassiker, det är pocket, det är svenskt, det är en fantastisk fin sammanhållande form och de är perfekt satta. Det är helt enkelt alla rätt och guldstjärna i kanten. När böcker ser ut såhär blir de lätta att sälja och lockande att läsa. Selma är en av mina absoluta favoritförfattare, och i höst är hon mer aktuell än någonsin då det var 150 år sedan hon föddes. Läs tidskrift, kolla juldrama på finbio eller läs och läs om. Min favorit? Gösta Berlings saga såklart!

P.S. Det är ofantligt irriterande att Jerusalem givits ut i klassikerserien (vars omslagsidé jag inte tänker gå in på här och nu) och inte finns i samma design som ovan. Please fix! DS

Save the Rainforest!

Det här projektet har jag följt sedan det startade, och nu är det äntligen avslutat så att jag får kritisera slutprodukten. Annars brukar ju den här typen av projekt vara så misslyckade att de helt sonika ställs in, men nu finns alltså Dimridåer - Svenska folkets debutroman ute i handeln. Jag har därför tagit av min dyrbara tid och läst från pärm till pärm (vilket gör att ni slipper, och var glada för det). Missförstå mig rätt, jag älskar D.I.Y.-kulturen och glada amatörer fyller en funktion när det gäller all kultur, men det här är verkligen Idol-uttagningarna i bokform. Månpocket, jag är mycket besviken!

P.S. Höll nästan på att glömma omslaget. Det var visst en tävling det också. Eh. Just det. Let's not even go there. DS

P.P.S. Du kanske undrar varför du just nu stirrar på ett stycke regnskog som kunde ha sparats om den här boken aldrig gått till tryck? Därför att det inte ens går att hämta ner en högupplöst bildf*n på omslaget från hemsidan! DS

Night Cap.

Älskar Jan Stenmark och att den senaste kom direkt i pocket är ju superfint. Men än en gång, vad hände med omslaget? Baksidestexten? Titeln? You should know so much better, Kartago...

Cover My Eyes!

Men vad har vi här? Snälla Penguin gör inte så här mot mig (att er hemsida knappt går att navigera har jag försökt förtränga med tanke på att jag älskar er så mycket) men nu känner jag att vår relation knakar lite i fogarna... Så om ni vill att jag ska fortsätta dyrka er grafiska formgivning råder jag er att:

1. Inte anordna den här typen av tävlingar.

2. Inte ge guld, silver och brons till allmänt intetsägande försök till bokomslagsdesign!

3. Inte be folk gå in och pliktskyldigt kommentera (vad är annars förklaringen till att alla kommentarer - utom min favorit "euro trash" - känns så enormt stela och tillrättalagda?).

4. Anställ mig!

Over n' out.

Cruisin' the Neighbourhood...

1. James Joyce Shortlist Intl. Litterary Society. Ambitiöst, men suspekt. Det har sett likadant ut de senaste fyra åren. Det är aldrig någon där. Jag misstänker starkt att det här helt enkelt är en humoristisk boknörds lägenhetsfönster.
2. All kredd åt små förlag som kämpar för sin överlevnad och ger ut nischade böcker, men kom igen! Ert ansikte utåt kan INTE se ut såhär, Paul Åströms Förlag.
3. Oktavo Förlag brukar ha snygga pocketböcker i sitt fönster, men vad hände med skylten egentligen? Och man kan aldrig handla här heller, för det är verkligen aldrig någon där.
4. Det här stället skulle också behöva en ansiktslyftning... Hoppas på en hysteriskt blinkande belysning till jul.

Det är ju kul att man bara behöver vandra runt i sitt eget kvarter för att hitta alla dessa uttryck för kärlek till litteraturen, men kom igen! Vad hände med ambitionsnivån egentligen? Jag är besviken. Varför ska jag lyfta näsan ur boken och bege mig ut i verkligheten när det här är vad jag får?

Cover Me Up!

Idag diskuterade jag bokomslag med en kollega som menade att det är synd att Kabusa böcker har så fula omslag när deras böcker är så bra, och efter en snabb titt på deras hemsida måste jag hålla med om att det inte ser alltför bra ut (men ändå inte tillräckligt illa för att jag skulle ha tänkt på det tidigare). Då är det ju värre med mina favoriter En bok för alla. När jag var liten ville jag inte läsa deras böcker eftersom jag såg på dem som "de fula böckerna" (en liten obnoxious smakdomare redan i unga år således). Inte direkt ett gott betyg med tanke på att det är från små barn man alltid (alltid!) får höra sanningen. Bara det faktum att det inte går att ladda ned högupplösta bilder på omslagen från deras sida ger mig grav ångest. Det vore helt enkelt en dröm att få ge alla dessa bortglömda, misskötta omslag en extreme makeover...

Allt ska bort?

Morgondagens höga nöje? Bra idé, hoppas bara att det inte har någon koppling till det här!

Surf's Up!

Det finns en het PT på mitt gym som är vågsurfare. Detta faktum och den här fantastiska boken (ett tips från L på NoK via M på PS, tack än en gång till er båda) hade fram till i söndags varit mina enda kopplingar till surfing. Ja, kanske lite Blue Water High och Beach Boys också (och kanske att jag under tortyr skulle erkänna att jag en gång i tiden kan ha ägt ett eller ett par Rip Curl-plagg), men efter den här matnyttiga artikeln känner jag att de måste bli fler. Det kan dock bli svårt för den fäktningsflicka jag trots allt är, så i väntan på nästa sommar kanske jag nöjer mig med att läsa om boken, vilket du också borde göra (annars hittar du fler surfböcker här)...

Classy.

Läste häromdagen att svenska förlag översätter allt mindre utländsk skönlitteratur. När det gäller engelskspråkig litteratur förstår jag verkligen varför. I Sverige kan de flesta läsa engelska tillräckligt bra för att inte orka vänta på att boken ska köpas in, översättas (ofta mediokert, och inte på det här omsorgsfulla sättet), ges ut inbunden och till sist komma i svensk pocket. Då är det värre med franskan, spanskan, tyskan och inte minst japanskan! Så lite tid att fila på språkkunskaperna, så mycket bra utländsk ny skönlitteratur att läsa. Medan man väntar (som jag väntat på den här tegelstenen sedan det meddelades att det var Brombergs som hade köpt den för hundra år sedan och nu väntar på att den ska komma i pocket) kan man istället fokusera på de sedan länge översatta och i pocket utgivna utländska klassikerna. Därför är veckans klassikertips Honoré de Balzacs fantastiska Pappa Goriot (Le Père Goriot, 1835). Bättre än så blir det inte.

The Apple Of My Eye.

Äpplen. Den ultimata frukten. Skulle kunna leva enbart på äpplen. Vinter, vår och sommar är bara en enda lång längtan efter hösten när det är dags att skörda. Därför har den här boken en självklar plats i mitt bibliotek. Vore trevligt om den fanns i pocket dock, så att man kunde ha den med sig jämt och alltid veta exakt vad det är man går runt och tuggar på. Kom igen Prisma!

Release me!

Möjligtvis lite sent påtänkt, men om du fortfarande inte har planer för ikväll låter det här ganska intressant. Små, ambitiösa förlag som ger ut svenska serier kan ju bara inte bli fel. Dessutom dyrkar jag Loka Kanarp och hennes genialiska bilder så att hon medverkar skulle kunna vara en anledning i sig. Det börjar om åtta minuter, så skynda dig och planka sedan in. Det är vad releasefester är till för!

Modern Talking?

Allt jag någonsin hört om Modernista är att de är supersnobbiga pretton med alldeles för mycket hybris. Men det har ju varit lätt att bortse från eftersom de trots allt ger ut intressanta titlar, producerar snygga böcker och har schyssta evenemang. Kan dock inte komma ifrån att det här var höstens mest intressanta läsning hittills. Vad är det med folk som inte kan betala sina anställda? Oseriöst är värdelöst (och väldigt omodernt)!