måndag 15 juni 2009

Det var vi som var Mulvaneys.

Har alltid älskat den här titeln. Någon som vet om den är bra? (Oates är ju i och för sig alltid bra, men ni vet vad jag menar)...

9 kommentarer:

Karin sa...

Det är ju en av hennes bästa! Bara inledningen gör att det är värt att köpa boken, tycker jag. (Sen gillade jag första halvan mer än den andra, fast så är det rätt ofta med Oates, tycker jag.)

Anonym sa...

ah, koolt! ska läsas i sommar då! :-)

snowflake sa...

Håller med Karin, det här är en av de bästa, kanske till och med Den Bästa. Bättre än Blonde, tycker jag.

Anna W sa...

kan någon bok någonsin verkligen vara bättre än blonde?

Tekoppen sa...

Jag tyckte att det var en bra brett upplagd familjekrönika fram till sista sidan, ungefär. Där stupade det utåt väldigt brant när allt skulle bli lyckligt på sju rader. Det är minst fem år sen jag läste, men en del av scenerna sitter verkligen fast fortfarande. Tycker att hon i Mulvaneys lyckas göra något nytt av vissa av sina annars ganska tjatiga återkommande teman.

Kajsa sa...

Hmm, är jag verkligen den enda som tycker att "Det var vi som var Mulvaneys" var rätt seg? Definitivt inte bättre än Blonde, som är allt annat än seg.

Anna W sa...

måste ju läsas nu iaf! för att se vad jag tycker. bra översatt? eller ska den läsas på eng?

Andrea/Bibliophilia sa...

Den funkar jättebra på svenska. Det är verkligen Oates bästa.

Anonym sa...

kool!