tisdag 14 oktober 2008

Save the Rainforest!

Det här projektet har jag följt sedan det startade, och nu är det äntligen avslutat så att jag får kritisera slutprodukten. Annars brukar ju den här typen av projekt vara så misslyckade att de helt sonika ställs in, men nu finns alltså Dimridåer - Svenska folkets debutroman ute i handeln. Jag har därför tagit av min dyrbara tid och läst från pärm till pärm (vilket gör att ni slipper, och var glada för det). Missförstå mig rätt, jag älskar D.I.Y.-kulturen och glada amatörer fyller en funktion när det gäller all kultur, men det här är verkligen Idol-uttagningarna i bokform. Månpocket, jag är mycket besviken!

P.S. Höll nästan på att glömma omslaget. Det var visst en tävling det också. Eh. Just det. Let's not even go there. DS

P.P.S. Du kanske undrar varför du just nu stirrar på ett stycke regnskog som kunde ha sparats om den här boken aldrig gått till tryck? Därför att det inte ens går att hämta ner en högupplöst bildf*n på omslaget från hemsidan! DS

19 kommentarer:

Maria Engström sa...

Haha, gud vad jag skrattade när jag läste det här, haha! Jag tycker att idén var fin, men projektet kunde inte intressera mig mindre. Det känns verkligen inte bra att en person ska påbörja något som flera andra ska avsluta. Tänk Rederiet, Tre Kronor och andra långkörare med olika författare i varje avsnitt, det blev ju som det blev (och dom var ändå proffs).....

Anna W sa...

bra! :-) jag är elak, men det är faktiskt sant att det inte alls är en lyckad slutprodukt. jag respekterar författarna och redaktörerna och det arbete de lagt ned, men precis som du säger: det är ett oläsligt hopkok!

Lo sa...

Briljant är du. Sluta aldrig vara det.

Moesha sa...

Haha. De kunde väl ha tryckt två exemplar istället och skickat runt den på bussar i Sverige? Eller så kan de börja skriva en egen historia från början till slut som de kan skicka runt på bussar...

Anna W sa...

bussar?

q: om boken i sin nuvarande form hade kommit in som ett manus, hade de publicerat det (rakt av)?

a: nej. det hade blivit refus direkt.

David L sa...

men som idé är det ju jätteintressant! skulle man lagt ut redigeringen i en wiki?

Anna W sa...

jag tycker att det är en tråkig idé! vem vill låta någon annan avsluta det man påbörjat? noveller! that's the way to go i ett sånt här projekt om man nödvändigtvis måste ha ett. eller, nej. det är också lame. vad som helst som garanterar kvalitet är bra. något nytt, kul, underhållande och b r a.

Anonym sa...

Anna W, vad tråkigt att inget av dina inskickade kapitel kom med i boken.
Men du kanske helt enkelt skriver för dåligt. Gå en skrivarkurs!

Anonym sa...

Håller verkligen med Anonym. Vad har Anna W producerat? Något som Bonnierförlagen antagit?

Ordet är fritt-projektet är en idé som låter även amatörförfattare bli synliga -ingen har förväntat sig, eller påstått- att de skulle bli en roman i John Grisham-andan.

Mvh

"Blivande författare"

Anders sa...

Någon som blivit trampad på tårna?
Vem har sagt att Anna skulle haft någon ambition att vara med i det, behöva gå en skrivkurs (ehh..?) eller behöva ha något utgivet på bonniers för att få uttala sig? Hur många av kritikerna på de stora dagstidningarna får den typen av motfrågor?

Gillar man Idol och mellanstadieskrivlekar - det här är sådant jag kör i svenskan med 6:orna - så funkar det väl som en kul grej.
Men det är ju knappast något som verkar ha lett till varken nyskapande, orginell, bra eller kul litteratur.
Varför då trycka det? Läge för en roman på nätet kanske, om något..

Anonym sa...

Förstår att Anders fallit för den lilla läckerbiten som vältrar sig i böcker...!!! Hör du, kom tillbaka till verkligheten!

Hälsningar Ida

Anna W sa...

a1 – Som alla kulturarbetare med självaktning har även jag gått skrivarkurser (inte bara en, utan flera). Mina alster finns i ett antal ”skrivarkursantologier” som det är fritt fram att leta upp och citera på Internet (lägg dock märke till att jag undvek personliga påhopp i mitt inlägg). Ingen kommer att skratta högre eller längre än jag! Jag var faktiskt specifikt tillfrågad att skriva ett tävlingsbidrag till första kapitlet, men tackade nej eftersom jag inte trodde på projektet.

a2 – Bonnier? They could never afford me, haha! Skämt å sido: Om man är så kritisk som jag är, hur självkritisk tror du att man är då? ;-) Ganska så…

JAG förväntar mig att det här skulle kunna bli en roman bättre än de John Grisham klämt ur sig under åren. Varför inte aim for the top? Antingen gör man något proffsigt, eller så gör man inte alls!

anders – Håller med! Måste man kunna laga en gourmetmiddag för att kunna bli krogrecensent? Nej, men man måste ha god kännedom och erfarenhet av råvaror och mat. Även jag, som också stått en hel del i katedern tycker att den här metoden känns alldeles för mycket skola!

i – oh, läckerbit, man tackar! ;-)

Det är dock precis den här typen av diskussioner som bokbranschen behöver enligt mig! Kommentera mera (gärna "bitigt", men sakligt, om personpåhoppen blir för låga kommer jag att radera kommentaren)...

Frida Edman sa...

Jag är en av de tolv författarna till boken och jag håller med om att det blev ett ganska kasst resultat och jag är faktiskt också rätt förvånad att Månpocket ö h t tryckte boken. Men man får ta det för vad det är, ett pr-projekt helt enkelt, som ändå har gett oss tolv och Månpocket viss publicitet.

Anna W sa...

f - intressant med en ståndpunkt från en av författarna! :-) jag tror att för ett sådant här projekt ska lyckas behöver man investera tid och pengar, och inte tro att man ska kunna tjäna just dessa två saker... det ska bli väldigt intressant att se hur den säljer!

Anonym sa...

Anna W -du med dina meriter, hur kan du nedlåta dig att överhuvudtaget diskutera Ordet är fritt-projektet, om det nu är så banalt och dåligt? Vi som varit med har haft jäkligt kul, fått feedback från etablerade författare, fått nya vänner (utan att behöva lägga ut oss på en blog), fått okända att läsa vad just vi amatörer skrivit, fått träffa författare på Bokmässan, samt naturligtvis fått ekonomisk ersättning. Och framför oss har vi ett releaseparty i Sthlm. Förresten, vad arbetar du med?

Mvh ITH

J sa...

Men snälla ni - ta vettigt formulerad kritik för vad den är, och bli inte så sjukligt provocerade..
Är ju jättekul om ni har haft roligt, och det kan ju ingen ta ifrån er, men givetvis måste man ju sakligt kunna kommentera ett fenomen i bokvärlden, eller hur?
Vad har vad AW jobbar med med saken att göra?
Möt det som sägs med motargument som har med saken att göra istället, och inte dessa "påhopp"..

Anonym sa...

"Vettigt formulerad kritik"? Snälla, den andas ju avundsjuka från början till slut! Varför resencera/kritisera just Dimridåer? Hur har Anna W fått nys om just denna bok -vilken är ett speciellt och lättsamt skrivprojekt. Jo, jag undrar vad Anna W arbetar med -om hon har ett "riktigt" arbete, eller bara sitter framför datorn och "recenserar"?! Har man inget meningsfullt arbete är det lätt i frustrationen att angripa andra. Liksom hennes vapendragare. Troligtvis kommer Dimridåer att falla som en pannkaka -liksom många nyupptäckta s.k. sångare, bloggare (Stackars Blondinbella!), m.fl.- men författarna har säkert haft roligt under tiden det varat. Och det är ju det viktigaste i livet -att göra roliga saker.

Mvh ITH

J sa...

Avundsjuka, ja det får stå för dig.. A har ju uppenbarligen blivit personligt inbjuden att få delta i projektet, och hur man då fått reda på det verkar ju inte så konstigt..? Att recensera den är väl inte konstigare än att recensera vad som helst?
Kolla igenom kommentarer innan du skriver? På så sätt kan du nog till exempel också hitta svar på vad A jobbar med, vilket jag fortfarande inte kan förstå vad det skulle ha med saken att göra.. Än en gång, skulle du ställa samma fråga till någon som recenserar på kultursidorna? Och var du får frustration och vapendragare ifrån kan man ju också undra- tycker att en stor del av inläggen på bloggen är skriven i positiv anda??
Och speciellt vet jag inte men är ju kul om du tycker det. Precis som andra borde få tycka vad de vill också. Och än en gång, om man nu ahr haft kul så är det ju underbart, men då borde man väl kunna vara nöjda i sig själva och inte ta åt sig perosnligt/gå till personangrepp?
Tål man inte saklig kritik bör man inte ge sig ut i offentliga rummet.

Anonym sa...

I sammanhanget tycker jag Månpocket glömts bort. Jag vill gärna ge dem en eloge för initiativet som gett skrivintresserade inspiration och möjlighet att skriva. TV:s "slutet på historien" var ett annat bra exempel.