torsdag 2 oktober 2008

Sad, sadder, saddest...

Fortsätter min kamp mot alla outlästa böcker. Sent igår avslutade jag (äntligen, och då menar jag verkligen äntligen, du vet att du har haft en bok för länge när folk börjar skicka påminnelsemail om att de kanske skulle vilja ha tillbaka sin bok snart) min första Sonya Hartnett, What The Birds See. Och den har varit så seg. Fantastiskt fint skriven, suggestiv och oändligt obehaglig rakt igenom. Men seg. Så kommer man till slutet och det är bara så briljant att det räddar hela läsupplevelsen! Såg en intressant dokumentär om Hartnett i våras med anledning av att hon tilldelats Almapriset. Hon var melankolisk och körde runt i sin bil och lyssnade på ABBA och var dessutom ett kattmänniska till hundra procent, så det var ju pure identification där. Det enda man behöver i livet: katt, körkort och discomusik. Hur skulle hon inte kunna vara briljant?

10 kommentarer:

Malin, costa brava sa...

bra blogg. lägger genast in dig på mina favoriter :)

Anna W sa...

ah, nice! :-)

Kristina P sa...

Ja men visst var slutet otroligt!

Jag hade också velat se Sonya-dokumentären! Hon verkar fascinerande. Jag tycker förresten att hon ser ut lite som Brenda i Six Feet Under, visst är hon också från Australien? Ser alla kvinnor i Australien ut sådär?

Lina B sa...

Sonya verkar ju sannerligen helt igenom briljant, förutom att hon kanske ger katten på bilden lite för mycket mat? Guinness rekordbok nästa?

Mvh Katt-tant

Anna W sa...

k-ja, det var en grym dokumentär! jag tänker att australiensiska kvinnor ser ut mer som kvinnorna i tv-serien mc leods döttrar, eller i allra bästa fall som systrarna minouge eller nicole kidman. smala, spetsiga, solbrända och fantastiska.

l-katten är för tjock, ja! det kanske är en hankatt, jag gillar bara honorna. sexist, javisst! hur går det med dina katter? saknar dig efter vårt intensiva bokmässehäng förra veckan!

får man fråga damerna vad som läses i bokcirkeln nu, eftersom boken i fråga är ett tips jag snott direkt från er bokcirkel? och om det inte jobbas något alls där borta på karlavägen (heller) eftersom ni båda kommenterat just idag? ;-)

Kristina P sa...

Oh, flitens lampa lyser med en aldrig falnande låga men det får ju inte hindra en från att bevaka förlagsbloggen! ;-) Bokcirkeln uppehåller sig för närvarande vid Rick Moody och The Ice Storm, himla bra om du frågar mig.

och du har rätt om australiensiska kvinnor - spetsiga och slående vackra är de allihop. Kylie Minogue verkar ju dessutom ha slutat åldras helt på ett för hennes utseende väldigt fördelaktigt sätt...

Anna W sa...

ah, jag snatchar den så fort ni läst ut. ni har ju så bra smak! men jag kanske inte ska låna m:s ex den här gången, utan skaffa mitt eget. väldigt snabbt går det också, är det en i veckan!?

kidman i bangkok hilton, det är så jag föredrar dem!

David L sa...

Men då kanske man ska läsa klart sitt halvutlästa exemplar som ligger hemma, allt längre ner i stora bokhögen...

Kristina P sa...

Inte en bok i veckan, en i månaden! Men månaderna går snabbt. Du hade gärna fått låna den av mig om det inte vore så att jag lånat mitt ex på bibliotek denna gång. En privatekonomi i sönderfall har fått mig att inse hur bra det är med låneböcker...

Anna W sa...

k-"en privatekonomi i sönderfall", det låter som en skrämmande aktuell boktitel.

d-nja, så bra är den faktiskt inte. hoppa direkt till sista kapitlet istället! omg, skrev jag just det där?!