För ett par dagar sedan fick jag tillbaka den här babyn som H har haft i tryggt förvar i en evighet. Jag har inte saknat den! Trodde jag... att hålla den i min hand fick mig dock att minnas som om jag tuggat madeleinekakor så käkarna gått ur led. Första gången jag läste den lånade jag den av E för i runda slängar åtta år sedan, men... Var den inte större? Tyngre? Texten inte mindre? Jag minns den som en så enormt stor läsupplevelse, även bokstavligt talat. Och jag bryr mig inte om vad folk säger: jag är extremt fördomsfullt intställd till den svenska översättningen. Ge mig en enda anledning till att den här boken inte ska läsas på engelska...
måndag 6 oktober 2008
Bibeln.
För ett par dagar sedan fick jag tillbaka den här babyn som H har haft i tryggt förvar i en evighet. Jag har inte saknat den! Trodde jag... att hålla den i min hand fick mig dock att minnas som om jag tuggat madeleinekakor så käkarna gått ur led. Första gången jag läste den lånade jag den av E för i runda slängar åtta år sedan, men... Var den inte större? Tyngre? Texten inte mindre? Jag minns den som en så enormt stor läsupplevelse, även bokstavligt talat. Och jag bryr mig inte om vad folk säger: jag är extremt fördomsfullt intställd till den svenska översättningen. Ge mig en enda anledning till att den här boken inte ska läsas på engelska...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Här är en anledning: jag plöjde hela tegelstenen på svenska utan att störa mig en endaste gång på språket. Den är bra, både boken och översättningen.
Den blir inte fullt lika lång eftersom jag slipper översätta själv :)
Jag började... och slutade. Vad är storheten?
Lotta
den svenska översättningen - ja gud! om man har svårt för engelska så visst läs den på svenska, för läsas bör den. men om man hyser kärlek för vackra texter så är det engelska utgåvan som gäller. om man inte läst orginalversionen och översättningen kan man inte förstå skillnaden. basta.
ojdå. blä. jag har bara läst dne på svenska. borde jag slå mig själv i skallen?
För mig hör formen ihop med innhållet oerhört starkt i den här romanen. Gäller inte alla Oates, men just L.A. och Marilyn känns så oerhört svårt att ta till sig på svenska! Det är ju den amerikanska själen som porträtteras av en amerikan på amerikansk engelska. Why not eat it and be happy? Att läsa den på svenska blir som att läsa Torgny Lindgren på engelska, eller som att se dubbad film (tycker jag). Läser en hel del översatt från engelska till svenska, men i det här fallet missar man verkligen något (utan att på något sätt kritisera översättningen som sådan, tycker inte den är varken bättre eller sämre än genomsnittet). Samma tematik på svenska? Då får det var svenskt från början: läs Stridsbergs Drömfakulteten.
svenska eller engelska - jobbig som fasen. fick mig att må dåligt. men det är väl det som är meningen med god litteratur...
hahaha! och det ska komma från dig; mästare på att plöja magisk realism. hur många uppsatser är det nu du har ägnat åt borges? och så baxnar du för lite oates? hon är ju som en serietidning i jämförelse. :-)
Anledning : man kan inte engelska? ;)
Jag har inte läst den ännu... har den i pocket, den svenska utgåvan dock. ;) Fast jag läser med lätthet engelska böcker också. ;)
då tycker jag att du baserat på ovanstående kommentarer ska fatta ett beslut om huruvida du ska läsa på den svenska eller engelska! :-) se till att du fattar rätt beslut bara... hehe ;-)
Skicka en kommentar