Flaskpåsk.

Jag längtar så efter att få lusläsa senaste numret av VI LÄSER. Dessvärre hann jag inte köpa det innan jag drog iväg till landet för att fira påsk. Och lycka till med att hitta den här tidningen på en mer eller mindre öde ö klockan fyra på långfredagen. Nej, jag får nöja mig med sommarstugans årsringar av deckarlager istället. Förmodligen skulle de böcker som trängs med varandra i dessa hyllor räcka till flera års intensivt läsande, vilket naturligtvis känns tryggt. Kom ihåg det vänner; när hyllor, golv, lådor samt källar- och vindsförråd är överfulla och ni tröttnat på att skänka bort och rensa ut bland era böcker är det dags att skaffa bostad nummer två...

We have a Winner!

Nu har jag lusläst VI LÄSER. And I loooved it! Bra, smart, kul och framförallt rappt skrivet. Visst märks det att det är ett "förstanummer", men det här har potential att bli hur bra som helst. Den får gärna komma minst en gång i månaden om jag får bestämma. Om man får önska skulle den kanske kunna bli lite, lite mer arty i sitt uttryck men annars är jag till min stora förvåning stormförtjust. Jag blev upplyst, berörd och inspirerad. Dessutom: snygga illustrationer! Sedan klarade den alla tidningars måste nummer ett: den innehöll ett test (som dessutom var så välgjort att det stämde på pricken och fick mig att garva högt). Men när vi löst frågan om en vettig svensk litteraturtidskrift uppstod plötsligt ett nytt problem. Inget (och då menar jag inget) förlag kan uppenbarligen göra vettiga annonser. Shape it up, would' ya? (Ja, jag var ju tvungen att klaga över något, men det skulle faktiskt göra bokbranschen gott att inspireras från förslagsvis parfymannonser lite då och då. Väck mitt habegär goddammit!)...

VI and Me.

Sverige behöver ett nytt vasst magasin om litteratur. Badly. Är det VI LÄSER? Ikväll går jag på releasefesten och plockar med mig ett nummer hem för sträckläsning. Behöver jag säga att mina förväntningar är skyhöga?

P.S. Det litterära magsinet på bilden har ingenting med tidskriften i inlägget att göra. DS