söndag 13 september 2009

Fatta!

Det här omslaget är så snyggt att jag dör. Men jag gillade inte alls boken! Bodil Malmsten har ju nästan som en liten kult av fans som följer henne vart hon än går. Jag är inte en av dem. Kan någon förklara för mig var den extrema briljansen ligger? Hon är väl... okej. Typ. Eller? Let me in! Jag vill också förstå fascinationen. Eller är det helt enkelt ytterligare en sån där grej som man antingen fattar eller inte fattar. Som Linda Skugge. Eller Ayn Rand. Eller Mia och Klara. Saken är ju den att jag tillhör ju aldrig de som inte förstår. Utom nu då. Så snälla förklara... jag vill också vara med i klubben...

9 kommentarer:

Maria sa...

Det finns en lätthet i hennes språk som är tilltalande. Det finns oftast en underton som är inte bitter men butter kanske är det rätta ordet som jag iaf tycker mycket om.

Men framförallt lättheten i språket, det är inte enkelt men lätt.

Anonym sa...

okej. köper det med språket, har inget problem med det i de böcker av henne som jag läst. men det är väl den där undertonen jag spyr på. det är bara så "jaha" för mig på något sätt. men jag har inte gett upp än...

Sara sa...

Folk som säger underton tycker jag babblar. Vad fan är underton?
Malmsten är en av få "stora" författare som man förstår utan att undra vad fan dom pratar om. Rakt, enkelt och ärligt enligt mig.

Skit i undertonen!

Läs texten som den är.

Och gillar du inte så gillar du inte, enkelt!

(Men om du inte läst Nästa som rör mig, eller Priset på vatten i Finistere så gör det innan du ger upp Malmsten.)

Sara.

a-lo sa...

Jag tycker ofta hon har en svart humor som tilltalar mig. Hon kan vara jävligt kul faktiskt. Fast ibland går det över i ren bitterhet som kanske inte är lika charmig..

Det där med rakt och enkelt vet jag inte, emellanåt är det ju också lite - konstigt. Men det gillar jag, det ger mig lite att fundera på när jag läser.

Anonym sa...

ok! hon får en chans till... har ni som gillar läst den här? kanske inte är en av hennes bättre helt enkelt. slutsats: never judge a book by its...

a-lo sa...

Inte en av hennes bättre tycker jag personligen. Priset på vatten i Finistère är bäst. För att lämna röstmeddelande tryck stjärna är också läsvärd.

Sara sa...

Mitt första liv är ju en självbiografi, och inte någon roman.
Jag tyckte den var bra, men jag gillar ju å andra sidan så gott som allt Malmsten skriver.

Och som någon sa tidigare, hon kan vara väldigt rolig.

Catrin sa...

Jag fullkomligen ÄLSKAR och AVGUDAR Bodil Malmsten på ett lite osunt sätt. Tyckte mycket om Mitt första liv, men om jag måste välja en favorit får det nog bli Priset på vatten i Finistere eftersom jag inte bara avgudar Malmsten utan även franska atlantkusten. Och de båda i kombo är helt enkelt - fantastiskt.

Men att kort beskriva VAD som är så bra ...? Jag får sälla mig till övriga kommenterare ovan och slå ett slag vardera för SPRÅKET och STILEn, som är rakt och enkelt och i sin enkelhet briljant.

Och oavsett VAD man läser av Malmsten, så känner man som läsare genast igen hennes stil, oavsett om det är en roman, dikter, prosalyriska stycken eller ett blogginlägg.

Anonym sa...

tack för all intressant feedback! :-)