måndag 29 december 2008

Haven't You Heard? I'm Still A Nerd!

Här brukade jag låna Stephen King, Marianne Fredriksson, Vibeke Olsson och William Shakespeare. Ni fattar ju själva hur oerhört kool jag var. Jag brukade också fantisera om att jag skulle träffa en snygg och framförallt smart kille vid Hce-hyllan. Behöver jag säga att det aldrig någonsin inträffade, trots att jag var på biblioteket nästan varje dag? Oh, well, jag fick ju åtminstone med mig litteratur hem...

6 kommentarer:

Anonym sa...

det där funkar alltid i meg ryan-aktiga filmer. litteraturvetenskapslektioner är dock ett säkrare kort än biblitek.

Emily sa...

jag vet vad du menar! det är lisa simpson-syndromet. man vill att det ska vara precis som i det avsnittet när en spådam spår lisas framtid och hon möter den där oförskämt intelligente speed reading-killen med brittisk accent som ska checka ut samma bok som henne. lovely - in cartoon land.

Anonym sa...

elevkårsstyrelsen på gymnasiet tycker jag är ett säkert kort...

Anonym sa...

i - kanske säkrare, men inte med bättre resultat. sällan har jag träffat större idioter till karlar än på litteraturvetenskapskurser på universitetet. självgoda as utan de mest basala kunskaper är (vad de oftast) är. ;-)

l - jag kanske helt enkelt hade kollat för mycket på tv? och råkat överdosera meg ryan och liza simpson? de var ju de enda jag överhuvudtaget kunde identifiera mig med frisörmässigt vid ungefär den tid då dessa dagdrömmerier ägde rum, so it kind of makes sense.

v. o. - du har alltså hört detta? ja, om jag hade kunnat snabbspola mig c a 5 år framåt så hade jag kanske inte varit så melankolisk längre... ;-)

Anonym sa...

ja, det finns en uppsjö väldigt stereotypt självgoda wannabeintellektuella män som vant sig vid att det går att ragga tjejer genom att droppa Rimbaud-citat på littveten ja! det är faktiskt märkligt. men så finns den där fina procentandelen som är äkta läsnördar utan baktankar & empatiska och lyssnande och snygga och roliga.

Anonym sa...

de jag träffade var inte ens intresserade av att ragga. bara av att höra sin egen röst mala samt att impa på läraren (som alltid också var man). men hey, det var väl ungefär vad jag ville också... jag var väl helt enkelt avundsjuk! ;-)

hittade den fina procentandelen karlar bakom disken i bokhandeln, men aldrig i plugget. de män som arbetar i bokhandel är varje flickas och pojkes dröm! som du sa: empatiska, snygga, roliga och lyssnande även på en notorisk pratkvarn as myself. alla mina fd bokhandelskollegor: i adore u!